Fakta och statistik

Tyvärr dör barn. Alldeles för många varje år. Orsaken varierar från fall till fall. Flest barn dör i mammans mage, orsaken kan bland annat bero på infektion i livmodern, missbildningar eller moderkaksavlossning. Att barn som föds levande senare avlider kan bero på sjukdom, olyckshändelse eller plötslig spädbarnsdöd.

Vi beskriver barn som dör under graviditeten, under förlossningen eller under sitt första levnadsår. Barn i späd ålder kan dö av andra orsaker som inte beskrivs så ingående.

Statistik

Under 2015 föddes 429 barn döda i Sverige, varav 208 var pojkar och 221 flickor.

Antalet barn som dog under 2015 innan de fyllt ett år var totalt 282 barn, varav 166 pojkar och 116 flickor. Källa: Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik

Barn som dör i magen

Definition

Alla barn som föds döda efter 22 fullgångna graviditetsveckor registreras i folkbokföringen. Fram till och med 30 juni 2008 inkluderades endast dödfödda om de föddes efter 28 graviditetsveckor.

Orsak

Komplikationer relaterade till moderkaka och navelsträng kan orsaka att barn dör före födseln. Om moderkakan lossnar helt eller delvis kan barnet dö i livmodern likaså om blodflödet i moderkakan eller i navelsträngen stoppas. Andra orsaker till barns död kan bero på infektion, missbildning och kromosomavvikelse eller sjukdomar hos mamman.

Det finns ett samband till en ökad risk för att barnet dör i intrauterin fosterdöd och ifall:

  • barnet föds efter 41 graviditetsveckor.
  • mamman röker.
  • mamman är överviktig.
  • mamman är förstföderska.
  • mamman är över 35 år.
  • mamman tidigare har fött ett dött barn.

För cirka 10 procent av alla barn som dör före födseln hittas ingen orsak till barnets död.

Sambandet mellan ökad risk och intrauterin fosterdöd gäller inte på individnivå utan på populationsnivå. Exempelvis rökning, det finns starka samband på populationsnivå mellan rökning och IUFD, men för den enskilda individen går det oftast inte att säga att det var dödsorsaken.

Rent statistiskt så har den kvinna som tidigare mist ett barn en aningens ökad risk för att få ett dödfött barn. Men sambandet är svagt och det går därför inte att säga att det gäller generellt. Risken beror även helt på varför det första barnet dog i magen.

Incidens/frekvens

När enbart dödfödda barn som föddes efter 28 fullgångna graviditetsveckor registrerades i folkbokföringsregistret var andelen dödfödda 3-4 per tusen födda barn i Sverige. En nivå som varit densamma sedan mitten av 1980-talet. Siffrorna är högre efter att registreringen ändrats och innebär att omkring 500 barn föds döda varje år i Sverige.

Barn som dör under sitt första levnadsår

Definition

Om barnet lever vid födseln men dör inom 28 dagar efter förlossningen definieras det som neonatal död.

Orsak

En vanlig anledning till att barn dör under de första 28 dagarna efter förlossningen är att barnet är fött för tidigt. Ofta har de barn som dör under neonatalperioden en sjukdom eller missbildning.

Incidens/frekvens

Förekomst av neonatal dödlighet har minskat i omfattning sedan 1973, från 7 per 1000 födda till cirka 2 per 1000 födda år 2008. Det innebär att omkring 200 barn dör inom 28 dagar efter förlossningen varje år i Sverige. Minskningen kan förklaras med att neonatalvården har förbättrats.

Plötslig spädbarnsdöd (PSD)

Definition

Plötslig död under spädbarnsåret som inte kan förklaras efter genomgång av klinik, omständigheterna vid dödsfallet och obduktion.

Orsak

Varför plötslig spädbarnsdöd uppstår är inte helt känt.

Det spekuleras i att plötslig spädbarnsdöd beror på flera sammanlagda faktorer. Det skulle kunna bero på att barnet under en kritisk fas i utvecklingen blir utsatt för till exempel överhettning eller en infektion som medför att barnet dör plötsligt.

Incidens/frekvens

Sedan 1992 har antalet fall med plötslig spädbarnsdöd minskat markant. Det sätts i samband med den informationskampanj med förebyggande råd som startade det året.

År 1990 dog 146 barn i SIDS, jämfört med 2014 då endast 16 barn dog.

Faktorer som påverkar:

  • Amning – Vetenskapliga studier har visat att amning minskar plötslig spädbarnsdöd något. Orsaken är inte helt klarlagd, men kan bero på att amning ger ett visst skydd mot virusinfektioner som kan öka risken. Barn som ammas sover också lättare än barn som matas med flaska.
  • Fysiskt läge – Magläge under sömn har visats ökar risken för SIDS, bland annat för risken för kvävning mot underlaget och sämre temperaturreglering. Antalet fall minskade markant i samband med att råden ändrades till att lägga barnet på rygg. Sidoläge rekommenderas inte heller då det anses vara för instabilt för barnet som lätt kan hamna på mage.
  • För tidig födsel (underburenhet) och låg födelsevikt (intrauterin tillväxthämning) – ökar risken.
  • Geografi – Även en geografisk skillnad kunde synas i statistik innan de förebyggande råden, men det är inte helt utrett.
  • Kön – En klar övervikt av pojkar drabbas, cirka 60 procent.
  • Napp – Minskad risk har visats vid flera vetenskapliga studier.
  • Paritet/antal havandeskap – Högt antal graviditeter ökar risken.
  • Nikotinanvändning under graviditeten – Rökning, snusning och andra nikotinprodukter ökar risken.
  • Socioekonomiska förhållanden – Vid sämre sociala och ekonomiska förutsättningar sker plötslig spädbarnsdöd oftare.
  • Samsovning – Att sova i samma säng som föräldrarna ger en ökad risk om barnet är under 3 månader. Särskilt om föräldrarna röker, är påverkade av alkohol eller har tagit lugnande läkemedel.
  • Tid på dygnet – Barnen dör oftast i sömnen på natten.
  • Veckodag – Plötslig spädbarnsdöd är vanligare på helgen, vilket kan bero på att sättet att leva på ändras dessa dagar.
  • Ålder på barnet – Vanligast är plötslig spädbarnsdöd vid 3-4 månader och avtar sedan. Under första månaden och efter 6 månaders ålder är SIDS sällsynt.
  • Ålder på mamman – En låg ålder ökar risken.
  • Årstid – Innan antalet fall sjunk när de förebyggande råden kom, kunde en säsongsvariation skönjas där antalet fall var högre under vintertid. Idag finns ingen märkbar skillnad.


Källa

Kunskapscentrum för infektioner under graviditet: www.infpreg.se
Alm, Bernt. Plötslig spädbarnsdöd (SIDS, Sudden Infant Death Syndrome), http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1466

Socialstyrelsen. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Artikelnr  2014-3-3. 11 dec 2013 https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19370/2014-3-3.pdf

0

Start typing and press Enter to search