Plötslig spädbarnsdöd kallas på engelska för ”Sudden infant death syndrome” (SIDS). Den nu gällande definitionen av SIDS är
”Ett spädbarn som dör plötsligt och oväntat utan att dödsorsaken kan fastställas på grundval av anamnes, inspektion av dödsplatsen och rättsmedicinsk obduktion”

Incidensen (antal nya fall i en befolkning under en viss tid) av plötslig spädbarnsdöd varierar över världen. Sedan allmänna råd för att undvika plötslig spädbarnsdöd, framförallt ryggläge under sömn infördes, har skillnaderna i incidens minskat med 85 procent. Den lägsta förekomsten återfinns i Asien, Nederländerna, Finland och Sverige, medan speciellt hög förekomst har setts på Nya Zeeland.

Om incidensen är beroende av olika klimat är inte helt utrett. I Sverige kunde man tidigare se en högre incidens i de nordliga länen än i de sydliga före införandet av de förebyggande råden, och liknade förhållanden har rapporterats från Nya Zeeland. Innan de förebyggande råden infördes fanns även en tydlig årstidsvariation i Sverige, med högre antal dödsfall under vintermånaderna. Dessa skillnader är numera inte möjliga att mäta och bevisa med statistiska beräkningar eftersom antalet fall av plötslig spädbarnsdöd har minskat. Rökning är förknippat med kraftig ökad risk ju mer mamman rökt. Såväl rökning under graviditeten som rökning efter förlossningen (passiv rökning) kan öka risken.

I en svensk studie mellan åren 2005 och 2011 kunde 125 av 216 dödsfall förklaras, bland annat genom infektioner, framförallt i lungorna, och medfödda missbildningar. 136 dödsfall kunde inte förklaras trots genomgång av sjukdomshistoria, inspektion av dödsplatsen och rättsmedicinsk obduktion- så kallad plötslig spädbarnsdöd.

Andra faktorer som man vet kan påverka risken för plötslig spädbarnsdöd är om barnet är för tidigt född eller född med låg födelsevikt i förhållande till graviditetens längd (tillväxthämmad) och familjens socioekonomiska (sociala och ekonomiska) levnadsförhållanden som innefattar levnadsvanor. Flera olika förmodanden om orsakerna till plötslig spädbarnsdöd har lanserats under de gångna decennierna. Många förklaringar har varit spekulativa och väckt stort intresse i medier som t.ex. andningsuppehåll, obalans i nervsystemet, kroppstemperatur, kemikalier, läkemedel och ärftlighet. Men omfattande forskning har ännu inte resulterat i något vetenskapligt genombrott kring orsakerna till SIDS.

I Sverige föds ungefär 110-115 000 barn per år, fler pojkar än fickor. Under den första levnadsmånaden är plötslig spädbarnsdöd ytterst sällsynt, och är vanligast vid två till tre månaders ålder för att sedan avta. Cirka 80 procent av fallen har inträffat före sex månaders ålder och i alla undersökningar finns det fler drabbade pojkar (cirka 60 %) än flickor.

De flesta barnen har dött under sömn på natten, och därför vanligen hittats under morgontimmarna. Efter att allt fler barn dött i SIDS från mitten på 70-talet och fram till början på 90-talet visade internationella vetenskapliga studier att den största riskfaktorn för plötslig spädbarnsdöd var om spädbarnet sov på mage. I Sverige har antalet barn som mist livet på grund av plötslig spädbarnsdöd drastiskt minskat sedan i början av 1990-talet då Socialstyrelsen rekommenderade att spädbarn ska sova på rygg.

Efter att nationellt förebyggande råd, riktade till nyblivna föräldrar, introducerats 1992-1994 i Sverige har antalet fall av SIDS kraftigt minskat till en av de lägsta siffrorna internationellt. 1990 dog 146 barn (1,46 per 1000 födda). År 2007 dog 13 barn (0,14 per 1000 födda) men år 2010 sågs en ökning, 24 barn dog (0,25 per 1000 födda) pga. plötslig spädbarnsdöd. Påföljande år var incidensen åter tillbaka till 0,16 per 1000 levande födda. Orsakerna till ökningen 2010 är oklar. År 2015 var incidensen 0,24 per 1000 födda, d.v.s. åter högre än året innan och innebar att 25 barn dog i plötslig spädbarnsdöd (se tabell).

En svensk studie av 261 fall av plötslig oväntad död hos spädbarn mellan åren 2005 och 2011 har tyvärr inte kunnat ge svar på ökningen, delvis beroende på ett stort bortfall av betydelsefulla journaluppgifter. Genom att studera omgivningsfaktorer kopplade till SIDS och annan plötslig oväntad spädbarnsdöd kan man få mer kunskap kring dessa faktorers betydelse, deras förändring över tid och därmed möjliggöra ytterligare förebyggande arbete för att minska risken för SIDS. Här finner du en tabell över dödsfall i plötslig spädbarnsdöd:
tabell.-statistik-pltslig-spdbarnsdd-1990-2015

Referenser
Alm B. (2017). Plötslig spädbarnsdöd (Sudden Infant Death Syndrome). Internetmedicin.
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1466

Cnattingus S. The epidemiology of smoking during pregnancy: smoking prevalence. maternal charachteristics, and pregnancy outcomes. Nicotine Tob res 2004:6 (suppl2): 125-140

Möllborg P, Wennergren G, Almqvist P, Alm B.
Bed sharing is more common in sudden death infant death syndrome than in explained sudden unexpected deaths in infancy. Acta Pædiatrica 2015;104:777-83

Socialstyrelsen (2016). Plötslig oväntad död hos spädbarn. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården. ISBN 978-91-7555-407-5.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20398/2016-11-6.pdf

Socialstyrelsen (2014). Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder. Artikelnummer: 2014-8-2.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19486/2014-8-2.pdf

Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. (uppdaterad november 2016)
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker

Socialstyrelsen. (2015). Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Medicinska födelseregistret 1973–2014 –Assisterad befruktning 1991–2013
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20009/2015-12-27.pdf

 

Samsovning

Råden som ges för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd har fungerat bra, men det finns möjlighet att rädda ytterligare liv. Utöver att sova på rygg bör spädbarn under de första månaderna även sova i egen säng för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Det visar studier från Göteborgs universitet. 

 

Bernt Alm, docent, Barnhälsovårdsöverläkare, Barnahälsovårdsenheten, Region Halland

Samsovning definieras som att spädbarnet sover på samma yta som en annan person. Forskningsrön om risken med att spädbarn sover i föräldrarnas säng, särskilt för barn under tre månader och för barn till rökande mammor ledde till att Socialstyrelsens broschyr ”Minska risken för plötslig spädbarnsdöd”, omarbetades. Socialstyrelsens riktlinjer aktualiserades 2006 bland annat med tillägg med råd att spädbarn inte bör sova i samma säng som föräldrarna, om mamman är rökare eller använder annan tobak, om föräldrarna är mycket trötta, druckit alkohol eller använder lugnande medicin eller droger. Socialstyrelsens kunskapsstöd från 2014 säger att den säkraste sovplatsen för ett spädbarn upp till tre månaders ålder är i en egen säng i föräldrarnas rum.

En svensk studie undersökte miljömässiga förhållanden förknippade med spädbarnsdöd. Data för alla spädbarn 0-365 dagar, som genomgått rättsmedicinsk obduktion i Sverige mellan 2005 och 2011 hämtades in från Rättsmedicinalverket, totalt 261 barn. För alla barn hämtades kompletterande data in från Medicinskt födelseregister och sjukhusjournaler. Oförklarade fall av plötslig spädbarnsdöd jämfördes sedan med dödsfall där man hittade en förklaring. De faktorer som studerades var bland annat samsovning , sovställning och rökning hos mamman.

Av de 216 obducerade barnen kunde 125 dödsfall förklaras, bland annat genom infektioner, framförallt i lungorna, och medfödda missbildningar. 136 dödsfall kunde inte förklaras trots genomgång av sjukdomshistoria, inspektion av dödsplatsen och rättsmedicinsk obduktion- så kallad plötslig spädbarnsdöd.

Resultaten visar att 93,5 procent av barnen som dog i plötslig spädbarnsdöd samsov, detta jämfört med 65,1 procent av de barn vars död kunde förklaras. Möjligen kan det bero på att spädbarnets luftvägar blir blockerade av föräldrarnas kropp eller av att huvudet täcks av täcke eller kudde. En annan förklaring kan vara att samsovning leder till högre kroppstemperatur hos barnet.

Av de barn vars död man inte kunde förklara hittades 67 procent på mage. Trots rekommendationerna att spädbarn ska sova på rygg är det fortfarande vanligt att spädbarn som dött i plötslig spädbarnsdöd sovit på mage. Studien visar även att flera av barnen som placerats på sidan hittades döda på mage, vilket pekar på att barn som inte är vana vid att sova på mage får en ökad risk för plötslig spädbarnsdöd om de rullar över till magläge.

Mamman rökte i 37,5  procent av de dödsfall man inte kunde förklara, jämfört med 23,6 procent hos de fall där man hittade en dödsorsak. Att mamman röker är en välkänd riskfaktor för spädbarnsdöd och både vid de förklarade och oförklarade dödsfallen kunde man se en högre frekvens av rökning hos mamman än vad man kan se i Sverige som helhet (10%).

Baserat på resultaten i studien kom författarna fram till att det finns tre viktiga åtgärder för att ytterligare minska antalet fall av plötslig spädbarnsdöd i Sverige: undvik samsovning tills barnet är tre månader och förläng den perioden om mamman röker eller om föräldrarna använder lugnande medicin eller droger, låt alltid spädbarn sova på rygg och minska rökning och annat nikotinbruk hos mammor.

Författarna har gjort tidigare studier av riskfaktorer för plötslig spädbarnsdöd. Den första omfattade åren mellan 1973 och 1996 och den andra mellan 1997 och 2005. Men denna studie ville man uppdatera tidigare studier, men även vidga fokus till att studera alla barn som avlider plötslig.

Referens
Möllborg P, Wennergren G, Almqvist P, Alm B.
Bed sharing is more common in sudden death infant death syndrome than in explained sudden unexpected deaths in infancy. Acta Pædiatrica 2015;104:777-83

 
Plötsligt spädbarnsdöd – epidemiologi och miljöfaktorer

Forskare inom epidemiologi och folkhälsovetenskap studerar hur faktorer i miljön, levnadsvanor och genetiska faktorer påverkar hälsan och hur sjukdomar uppstår. Kunskaperna används sedan för att skapa metoder och insatser för att förebygga sjukdomar och ohälsa.

Per Möllborg, verksamhetschef och barnhälsovårdsöverläkare vid Närhälsan, område Fyrbodal, har i sin doktorsavhandling undersökt hur de förebyggande råden har accepterats av föräldrarna, deras följsamhet till råden och hur vanligt det är med samsovning vid 6 månaders ålder. En av de fyra studierna i avhandlingen jämför förekomsten av omgivningsfaktorer kring SIDS mellan en nordisk studie från 1995 och de spädbarn som fått diagnosen SIDS  under åren 1997-2005. Den fjärde studien i avhandlingen analyserar data gällande alla spädbarn som dött plötsligt och oväntat under åren 2005-2011. Uppgifter från dödsorsaksregister, medicinska födelseregistret samt genomgång av journalhandlingar har studerats och bearbetats statistiskt.

Resultatet visar att Socialstyrelsens råd tagits emot mycket väl med bra följsamhet från föräldrarnas sida. Endast 5,6 procent av barnen läggs på mage jämfört med 31,8 procent ett decennium tidigare. Däremot hade sidoläge eller sida-rygg som sovposition ökat från 25,2 procent till 43,8 procent. I de fall barnet lagts på mage var det vanligare att mamman var arbetslös och rökte mer sista delen av graviditeten samt att barnet delade sovrum med syskon, beskrevs som irritabelt eller inte använt napp.

Risken för SIDS var större om mamman rökt under tidig graviditet, om föräldrarna inte bodde ihop, om mamman var ung, fött många barn samt om barnet var för tidigt fött. Tio andra fynd var att rökning under graviditeten hade ännu större betydelse som risk för SIDS när antalet SIDS fall var färre, att spädbarnets genomsnittliga ålder vid dödsfallet hade minskat, och att man inte längre fann någon säsongsvariation. Vidare sågs att vart femte barn sov i samma säng som sina föräldrar vid 6 månaders ålder. Det var vanligare med samsovning om barnet ammades, om barnet hade svårighet att somna och många nattuppvaknanden liksom om föräldern var ensamstående. Om barnet använde napp eller bröstmjölksersättning var det mindre vanligt med samsovning.

I studiens kartläggning av samtliga 261 dödsfall i plötslig oväntad spädbarnsdöd fann forskarna att 136 barn fått diagnosen SIDS medan 125 dödsfall fick andra diagnoser. Man fann att samsovning var 7,7 gånger vanligare bland SIDS-fallen än bland förklarade dödsfall, att magläge fortfarande var överrepresenterat bland SIDS och att rökande mamma var vanligt i båda grupperna. Dokumentationen av omgivningsfaktorer i barnets journal var påtagligt bristfällig. De vanligaste orsakerna till plötslig oväntad spädbarnsdöd där man finner förklaringar var infektioner i luftvägar, andra infektioner, medfödda sjukdomar och hjärtfel.

Slutsatsen gör gällande att förekomsten av SIDS i Sverige har sjunkit sedan förebyggande råd infördes och är bland de lägsta i världen. Följsamheten till råden är generellt god men det finns ytterligare möjligheter att rädda liv om magläge undviks, om spädbarn inte läggs på sidan, om mammans rökning under graviditet minskar och om spädbarn sover i egen säng under den första levnadstiden. Den tidigare säsongsvariationen sågs inte längre och inte heller några geografiska skillnader.

Medianåldern*(64 dagar) för SIDS  och hade minskat jämfört med åren när SIDS var mycket vanligare men var konstant mellan de senaste studierna. Kunskap kring vilka bakgrundsfaktorer som gör att man väljer alternativt inte väljer att följa rekommendationer möjliggör mer riktad information från mödravårdscentraler och barnavårdscentraler till riskgrupper. Dokumentationen i barnets journal är bristfällig när det gäller omgivningsfaktorer som sovläge, sovmiljö, samsovning, rökning, amning, napp och sociala faktorer, vilket försvårar uppföljning av hur olika faktorer påverkar risken för SIDS och annan oväntad död hos spädbarn. Utifrån sistnämnda resultat initierades ett projektarbete av Socialstyrelsen för att förbättra rutiner och dokumentation kring när plötsliga oväntade dödsfall inträffar bland spädbarn.

*man väljer ut det värde som ligger precis i mitten efter att värdena sorterats, detta mittersta värde kallas median

Referens
Möllberg P. (2016) Sudden infant death syndrome-epidemiology and environmental factors. Prevention is still a challenge (doktorsavhandling). Sahlgrenska akademin. Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/41249/2/gupea_2077_41249_2.pdf

 

Kontakta oss

Skicka oss gärna ett e-mail så svarar vi så fort vi kan! Varma hälsningar Spädbarnsfonden

Not readable? Change text.
0

Start typing and press Enter to search