Familjehelg på Apelvikens Camping i Varberg

Helgen 8 – 11 augusti var det dags för Spädbarnsfondens årliga familjehelg, ett evenemang första gången arrangerades 1993. Vi var i år tillbaka på Apelviken efter ett par år på bland andra Hafsten Resort. Vår stödsamordnare Camilla Skoglund berättar här om glimtar från helgens program

Vi var ca 40 familjer från hela landet som samlades, barn och vuxna. Vi hade vädrets makter på vår sida på fredagen, men trots till och från-regn och blåst på lördagen och söndagen höll alla humöret uppe.

På torsdagskvällen inledde vi vår helg med att tända marschaller nere på stranden för våra saknade små barn. Stämningsfullt och fint.

Fredagen bjöd på fint väder och många passade på att bada. Barnen fick prova på roliga aktiviteter, de lite äldre barnen fick prova på Stand Up Paddle board – SUP. De yngre barnen delades upp i lag som fick leka ”Fångarna i viken” – lag som skulle skydda sina fort från varandra.

De föräldrar som ville hade möjlighet att delta i samtalsgrupper med teman som t.ex. ”För dig som förlorat barn det sista året” och ”Samtal för den partner som inte burit barnet”.

Under eftermiddagen pysslade vi lanternor till minne av våra saknade små. När skymningen föll tände vi lanternorna och hängde dem i ett träd bredvid samlingstältet. Under fredagskvällen hade vi även en gemensam stormiddag i samlingstältet. Smarriga delikatessbrickor med kallskuret, frukt, pastasallad och en massa annat gott slank ner.

Lördagens vädergudar var inte på bra humör, men precis som tidigare år kom Rapid Relief Team med sin kaffemoped och bjöd på gott baristakaffe till allas glädje. RRT sponsrade även vår fiskedamm till alla barn som vi hade senare på lördagskvällen – fina fiskar och glada barn!

Lördagens aktiviteter för barnen var vågsurf för de äldre och pyssel och lekar i aktivitetscentret på campingen för de yngre.

Föräldrarna som ville gå i samtalsgrupp kunde bl.a. prata om ”Vägen framåt” och ”Omgivningens reaktioner”.

Dagens pyssel var fjärilar som man kan sätta på graven eller ha hemma som prydnad.

På eftermiddagen var det dags för vår Minnesstund, Johan Öhman ledde den. Ulrika Karlsson och Hanna Gustafsson sjöng och spelade och barnkören bjöd på ”Idas sommarvisa”. Vi tände ljus och läste upp namnet på alla våra saknade små barn. En stämningsfull stund.

Söndagen innebar packa ihop, städa undan och säga hej då till nya och gamla bekantskaper. Familjehelgen är en möjlighet att få träffas igen eller träffas för första gången. En möjlighet att få höra till och känna sig mindre ensam i sin sorg. En del har varit på familjehelgen många gånger och för andra var det ett stort steg att delta för första gången. Oavsett så är alla hjärtligt välkomna och alla har en plats i vår gemenskap. Vi är ju där av samma anledning – vi har alla ett eller flera barn som saknas fysiskt i våra familjer.