fbpx

Socialstyrelsen är klar med kunskapstödet som ska förebygga intrauterin fosterdöd

 In Startsidan

Efter ett långt arbete, där Spädbarnsfonden varit delaktig, har nu Socialstyrelsen tagit fram ett kunskapsstöd för att förebygga intrauterin fosterdöd. I sin första version av kunskapsstödet som riktar sig till vården presenterar de 10 rekommendationer.

Varje år drabbas 3–4 barn per 1 000 födda av intrauterin fosterdöd, vilket innebär att de dör i livmodern efter minst 22 fullgångna graviditetsveckor.  Drygt hälften av dessa inträffar innan graviditetsvecka 37 (37+0). En andel av de dödfödda barnen skulle möjligen gå att rädda om man visste vilka gravida som har ökad risk att drabbas och vilka åtgärder som minskar risken.

Syftet med kunskapsstödet är att identifiera och adressera risker för intrauterin fosterdöd och fokus för arbetet med kunskapsstödet har varit att besvara följande frågor:

  • Hur kan vi rädda fler barn genom insatser under graviditeten?
  • Vilken typ av handläggning skulle kunna minska risken för att få ett dödfött barn för de gravida som i dag inte följs i specialistmödravården?

Här är en sammanfattning av Socialstyrelsens rekommendationer:

Att arbeta förebyggade

Rekommendation:  Hälso- och sjukvården bör säkerställa en strukturerad anamnestagning vid samtal i tidig graviditet, i avsikt att få kunskap om den gravidas hälsostatus för att kunna riskbedöma samt ge rätt information, stöd och handläggning.

För att upptäcka risker som kan leda till intrauterin fosterdöd och vägleda till lämplig handläggning av graviditeten bör anamnesen inkludera följande delar:

  • hereditet
  • tidigare och nuvarande sjukdomar
  • allergier
  • mediciner
  • tidigare operationer
  • tidigare graviditet och förlossningar (särskilt tidigare intrauterin fosterdöd)
  • livsstil och matvanor
  • nikotin, alkohol och narkotika
  • eventuellt våld i nära relation eller annan socialt utsatt situation

Placentadysfunktion och andra graviditetskomplikationer

Gravida som har vissa kroniska sjukdomar eller drabbas av sjukdom eller annan komplikation under graviditeten har en ökad risk för nedsatt placentafunktion. En dysfunktionell placenta kan inte möta fostrets tilltagande behov av näringsämnen och syre, varpå risken att drabbas av placentarelaterade graviditetskomplikationer och intrauterin fosterdöd ökar. Enligt Socialstyrelsen är tillväxthämningen den vanliga bakomliggande orsaken till dödföddhet. Man rekommenderar därför två åtgärder för att minska riskerna:

  • Blodflödesmätning med dopplerteknik

Rekommendation: Hälso- och sjukvården kan mäta blodflödet i fostrets navelsträngsartär med hjälp av dopplerultraljud som tillägg till annan fosterövervakning hos gravida med ökad risk för placentadysfunktion.

  • Fosterövervakning med kardiotokografi (CTG)

Rekommendation: Hälso- och sjukvården kan erbjuda gravida med ökad risk för intrauterin fosterdöd datoriserad tolkning av kardiotokografi (CTG) i stället för traditionell när CTG är motiverat antepartalt.

Minskade fosterrörelser

Minskade fosterrörelser kan vara ett tecken på att barnets liv eller hälsa kan vara hotat. Det kan bero på syrebrist hos barnet, att placentan fungerar bristfälligt, med näringsbrist och tillväxthämning som följd, eller på fetomaternell blödning. Här ger Socialstyrelsen fyra rekommendationer.

Rekommendation: Hälso- och sjukvården bör ge information om fosterrörelser till alla gravida i samband med det rutinbesök i mödrahälsovården som erbjuds omkring graviditetsvecka 24

Rekommendation: Hälso- och sjukvården bör ge råd om att kontakta vården igen vid förnyad upplevelse av minskade fosterrörelser. Detta gäller efter att en kvinna haft kontakt med vården på grund av minskade fosterrörelser, men där inget tyder på att fostret mår dåligt.

Rekommendation: Hälso- och sjukvården bör ta en rörelseanamnes och göra en riskbedömning, som underlag för beslut om fortsatt handläggning, då en gravid kvinna söker vård för att hon upplever minskade fosterrörelser.

Rekommendation: Hälso- och sjukvården bör utan att avvakta erbjuda undersökning vid klinik eller mottagning med tillgång till CTG och ultraljud, då en kvinna tagit kontakt för att hon upplever minskade fosterrörelser och rörelseanamnesen är avvikande eller svårbedömd.

En strukturerad utredning för varje dödfött barn

Vid dödföddhet är det viktigt att du som arbetar vid dödsfallet säkerställer att en strukturerad utredning görs i samverkan med föräldrarna samt att olika typer av rapportering sker korrekt och vid rätt tidpunkt. Åtgärden möjliggör för personalen att förklara varför barnet dog, dra lärdom från dödsfallet, förebygga för framtida graviditet och underlätta sorgearbetet för familjen. Att utreda på samma sätt över hela landet är också en förutsättning för att kunna jämföra dödsfall och kunna dra slutsatser. Socialstyrelsen bedömer att åtgärden därmed på sikt kan bidra till att minska risken för dödföddhet.

Rekommendation: Hälso- och sjukvården bör säkerställa en strukturerad medicinsk utredning samt en systematisk genomgång av vårdförloppet i samband med en intrauterin fosterdöd. Utöver sedvanlig journalgenomgång bör även föräldrarnas berättelse tas tillvara.

Årlig genomgång av alla fall av intrauterin fosterdöd

När utredning och dokumentation av varje enskilt dödsfall görs strukturerat skapas förutsättningar för att sammanställa och gå igenom samtliga dödsfall under en tidsperiod, för att på så sätt kunna få mer kunskap om varför vissa barn dör i livmodern.  En systematisk genomgång, även ibland kallad audit, bör ske minst en gång om året i varje region.

Rekommendation: Hälso- och sjukvården bör genomföra en regional systematisk genomgång av inträffade fall av intrauterin fosterdöd minst en gång per år.

Ett strukturerat förbättringsarbete kan bidra nationellt

Utifrån god utredning och dokumentation av enskilda dödsfall samt systematiska genomgångar av samtliga dödsfall, finns det förutsättningar att föreslå åtgärder för att förbättra vården så att den blir ännu mer kunskapsbaserad och jämlik.

Rekommendation: Hälso- och sjukvården bör sammanställa åtgärdsförslag i samband med regional systematisk genomgång av intrauterin fosterdöd.

Fakta: Perinatal dödlighet och intrauterin fosterdöd

Dödföddhet och död under första levnadsveckan brukar ofta beaktas samtidigt, och kallas med ett samlingsnamn perinatal dödlighet. Perinatal betyder ”kring födseln” och intrauterin betyder ”i livmodern”. Intrauterin fosterdöd är alltså en del av den perinatala dödligheten.

Läs hela kunskapsstödet här.

Recent Posts
0
%d bloggare gillar detta: