fbpx

Tända ljus i allhelgonatid

 In Startsidan

Under Alla Helgons dag går många till kyrkogården för att tända ljus. En av de är Linnea Ögren som förlorade sin son Svante för tre år sedan. 

Jag tycker det är fint att se att det finns så mycket kärlek för människor som inte finns längre. Att vi kommer ihåg. 

På Backens kyrkogård i Umeå finns en minneslund dit människor kan komma och tända ljus för sina saknade. Idag brinner det ett tiotal lyktor här men i helgen kommer minneslunden och kyrkogården fyllas av ljus. På en av de lyktor som brinner står det Svante med ett litet hjärta ritat under. Linnea berättar att det har varit en tradition att åka och tända ljus på allahelgona sedan hon var liten. 

Det är fint att stå här och titta på alla ljus och vara tyst en stund. Kanske gråta lite. Det blir ganska fint här på allhelgona. Det blir någon slags värme. 

Men Linneas starkaste känsla kring helgen är att barn inte ska behöva uppmärksammas den här dagen. Att behöva gå till minneslunden och tända ljus för sitt barn var inget hon någonsin hade förväntat sig. 

Det känns på något sätt väldigt futtigt att tända ett ljus för sitt barn på allhelgona samtidigt som det också känns meningsfullt som att det är något fint man gör. Man får försöka ta tillvara på alla tillfällen som ges till att vara förälder till sitt barn.

Trots att de flesta människor någon gång har förlorat en närstående kan det vara svårt för omgivningen att prata om döden. Linnea upplever att andra ibland kan tycka att det är jobbigt att prata om döden av rädsla för att råka trampa på någons känslor och göra den ledsen. 

Men för mig var det så tydligt att jag inte kan bli mer ledsen. Så det känns snarare som att man blir glad om någon ställer frågor, kommer ihåg och är villig att lyssna.

Just att få prata om Svante har varit väldigt värdefullt för henne. I samtalsgruppen har det funnits möjlighet att få berätta om alla upplevelser och tankar för andra som kan relatera vilket är något hon önskar för andra föräldrar som förlorat ett barn. Hon lyfter även fram vikten av att ägna sig åt aktiviteter som man mår bra av och samtidigt tillåta sig själv att känna alla känslor. 

Man kanske tänker att man ska vara ledsen för att jag har förlorat mitt barn. Men man får också vara arg och förtvivlad men man får även känna sig glad ibland tänker jag. Att tillåta sig det. Det är viktigt att försöka vara snäll mot sig själv.

 

Tindra Åhlin

Recent Posts
0
%d bloggare gillar detta: