fbpx

Om obduktion

Vår son Dylan föddes död den 23 maj 2007, när vi fick frågan om vi ville skicka vår son för obduktion så var vi tvungna att fundera en stund. Vi bad att få återkomma med beslut under dagen. För oss var det viktigt att försöka fastställa en dödsorsak, dels för att kanske förhindra att fler barn dog på samma sätt och dels för att få information inför framtida eventuella graviditeter. Vi fick inte så mycket information på sjukhuset om hur obduktion av ett barn går till men vi skickade med ett meddelande som beskrev hur viktigt det var för oss att vår son behandlades med värdighet, att hans filt fick följa med och att de skulle ta väl hand om honom. Det var ett av de svåraste besluten för oss. Vi ville att han skulle behandlas med försiktighet och att han inte skulle skadas. När vårdpersonalen säkerställt för oss att de skulle ta väl hand om honom, så släppte vi iväg honom på obduktionen.

Flera år senare genom mitt arbete för Spädbarnsfonden, har jag fått reda på vad som händer när ett barn skickas på obduktion. Vi har vid två seminarietillfällen bjudit med patologer som utför barnobduktioner. Det har varit väldigt väl mottaget av vårdpersonalen som deltagit i seminarierna. För det är viktigt att man som förälder får rätt information när frågan om obduktion kommer upp. Det viktigaste jag har tagit med mig från föreläsningarna är hur väl de behandlar barnet. Omhändertagandet beskrivs som väldigt värdigt och respektfullt. Något jag tycker var väldigt fint var att de patologer vi har pratat med tänder ett ljus för barnet som brinner under hela tiden de utför undersökningen. Det önskar jag att jag hade fått veta när vi fick frågan på sjukhuset, då hade vi kunnat ge ett positivt svar med lite mindre vånda. Men nu vet jag och det värmer mitt hjärta att veta att patologerna tog väl hand om vår son när han var hos dem.

Angela Jones, verksamhetsansvarig Spädbarnsfonden

Du kan läsa mer i lagen (1995:832) om obduktion m.m.

0
%d bloggare gillar detta: