Susanna vill förbättra spädbarnsöverlevnad i låginkomstländer
Susanna Myrnerts Höök fick motta 150 000 kronor av Spädbarnsfondens forskningsfond. Här berättar hon om sin forskning och vad medlen betyder för henne.
Grattis till forskningsmedel! Vad betyder det för dig?
Det känns väldigt hedrande. Jag är extra glad över att få stöd från just Spädbarnsfonden med tanke på mitt fokus på förbättrad spädbarnsöverlevnad global. Det är för mig väldigt viktigt att få stöd som gör det möjligt för mig att ägna mig åt min forskning under sammanhållna perioder. Det är även viktigt att få tid att kunna delta på internationella forskningsmöten och vara på plats i Vietnam och Uganda, där jag i huvudsak nu driver mina projekt.
Berätta om din forskning!
Förbättra spädbarnsöverlevnad i låginkomstländer genom innovation och nya strategier. Syrebrist vid födelsen och andningsstörning som drabbar lungan hos det för tidigt födda barnet bidrar till majoriteten av dödsfall bland spädbarn globalt. De flesta av dessa dödsfall sker i låginkomstländer. Jag disputerade i maj 2021 med avhandlingen ”Supporting neonatal resuscitation in low-resource settings – Innovations and new strategies”. Under min doktorandtid bodde jag långa perioder i Uganda och fick en stark inblick i de problem som bidrar till tidig död på platser med begränsade resurser. I Uganda sköter barnmorskor återupplivning av nyfödda på grund av stor brist på läkare. Vår forskargrupp utvecklade och testade bland annat gratis mobilappar, NeoTap, till barnmorskorna att använda vid träning och under återupplivning av spädbarn för förenklad bedömning av barnen. Vi utvärderade också användning av larynxmask vid återupplivning, en luftvägstub som utvecklats för att vara mer praktisk och effektiv än den traditionella masken och mindre invasiv än intubation. Vi ville utforska om larynxmasken kunde bidra till ökad överlevnaden och minskad förekomst hjärnskador. Resultatet är publicerade i New England Journal of Medicine. Vi såg att barnmorskor säkert kunde använda larynxmask och går nu vidare för att utforska larynxmaskens potential hos för tidigt födda barn bland annat vid administration av surfaktant till den omogna lungorna. Vi fortsätter även arbetet med att vidareutveckla gratisappen för barnmorskor samt planerar telemedicinska studier framåt för träning och handledning av barnmorskor i låginkomstländer.
Vad hoppas du kunna uppnå med din forskning?
Det är en stor utmaning att förbättra vården av spädbarn i kontexter med stora födelsetal och samtidig brist på både resurser och rätt utbildad personal. För att uppnå FN:s Globala Mål för neonatal dödlighet till 2030 behövs nytänkande, innovationer och nya strategier. Vår forskning har stor potential att påverka globala riktlinjer vad gäller användning av larynxmask och riktlinjer för återupplivning av spädbarn i låginkomstländer. Vid positiva resultat kommer sannolikt relativt snabba förändringar i klinisk praxis ske och den viktigaste fördelen kommer utan tvekan att ses i låginkomstländer.
Hur lång tid räknar du att din forskning kommer ta?
Vår forskargrupp publicerar nu löpande artiklar och har flera studier pågående samt många i planeringsstadiet. Det är ett teamarbete involverande både svenska och utländska forskare. Jag räknar med att fortsatta forska under många år framöver inom Global Hälsa och hoppas att våra resultat inom de kommande åren kan bidra till förbättrade riktlinjer för omhändertagande av spädbarn i låginkomstländer. Jag planerar även att med kollegor starta ett ”Nätverk för Global Neonatologi” vid Institutionen för Global Folkhälsa vid Karolinska Institutet (GPH, KI).
Fakta:
Namn: Susanna Myrnerts Höök
Ålder: 46 år
Bor: Södermalm, Stockholm
Yrke: Specialistläkare på Akutvårdssektionen, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset. Anknuten till institutionen för Global Folkhälsa, KI.
Här kan du läsa om Rakel Eklund som också fick motta medel ur forskningsfonden.
