fbpx

Michaela Granfors: Målet är att förbättra hälsan hos barn och deras mödrar

 In Startsidan

Näst på tur att presenteras, av de forskare som fick medel av Spädbarnsfonden 2021, är Michaela Granfors. Hon erhöll 150 000 till sin forskning som heter ”Ultraljudsbaserad skattning av fostervikt i Sverige; en utvärdering av precision och prediktion”.

Grattis till forskningsmedel! Vad betyder det för dig? 

– Jag blev så glad över att få forskningsmedlen och genom dem kunna förverkliga min dröm att kunna forska om viktskattning av foster med ultraljud!

Berätta om din forskning! 

– Projektet heter: Ultraljudsbaserad skattning av fostervikt i Sverige; en utvärdering av precision och prediktion.

Tankarna till projektet väcktes i mitt dagliga arbete och den stora frustrationen över att aldrig veta om en viktskattning som vi har gjort med ultraljud är korrekt eller inte. Trots att vi gör ”precis som man ska”, det vill säga mäter alla mått såsom det beskrivs i regelboken.

Många gånger skattar vi fostrets vikt rimligt korrekt och kan handlägga graviditeten och förlossningen på bästa sätt för både mor och barn. Men ibland under- eller överskattar vi vikten rejält!

Det har till exempel hänt att vi har skattat fostrets vikt inför en extrem för tidig förlossning till 350 g, och därmed trott att barnet inte har någon chans att kunna klara sig efter förlossningen. Men sedan har det visat sig vid förlossningen en dag senare att barnet vägde 510 g, vilket innebär helt andra förutsättningar för barnet och att man borde ha planerat annorlunda inför förlossningen.

En av mödrahälsovårdens viktigaste uppgifter är att identifiera graviditeter med avvikande fostertillväxt. Foster med tillväxthämning har betydligt ökade risker för framför allt dödföddhet, men också för sjuklighet och död i nyföddhetstiden samt sämre hälsoutfall längre fram i livet. Riskerna är speciellt stora vid en oupptäckt tillväxthämning. Också foster som är stora för tiden – samt deras mammor – har ökade risker för komplikationer i samband med och efter förlossningen.

Ultraljud anses som det bästa sättet att skatta fostervikten under graviditet. Årligen görs över 60 000 viktskattningar med ultraljud i Sverige.

Ultraljudsformeln för att skatta fostervikten i Sverige är baserad på enbart 89 (!) ultraljudsundersökningar och publicerades 1986. Den är aldrig utvärderad i någon större studie, men i Graviditetsregistrets senaste Årsrapporter har det väckts misstankar om att viktskattningarna i Sverige inte är så bra som de borde vara. Om ett fosters vikt skattas falskt för lågt eller falskt för högt, kan det förstås leda till helt felaktiga kliniska beslut, som kan ha allvarliga konsekvenser för mor och barn.

Vi har data från Graviditetsregistret och kommer att undersöka drygt 30 000 viktskattningar som är gjorda inom 2 dygn före förlossningen, och jämföra den ultraljudsskattade vikten med födelsevikten. Eftersom vi har tillgång till alla mätningar som är gjorda med ultraljud, så kan vi jämföra den svenska formeln med andra, internationellt använda formler. Vid behov kommer vi också att kunna utveckla en ny viktskattingsformel via det unika materialet från Graviditetsregistret.

Vad hoppas du kunna uppnå med din forskning?

– Syftet med forskningsprojektet är att hitta den bästa möjliga formeln för att skatta fostervikt med ultraljud, och att sedan använda den i hela Sverige. Målet är att förbättra hälsan hos barn och deras mödrar. Förbättrade viktskattningar kan leda till att onödiga interventioner undviks, kan förhindra intrauterin fosterdöd genom att nödvändiga interventioner blir utförda, och kan även leda till bättre hälsa hos barn och deras mödrar både kring förlossningen, men också senare i livet.

Hur lång tid räknar du att din forskning kommer ta?

– Vi hoppas kunna bli klara med projektet inom två år. Om det skulle visa sig att behov finns för att utveckla en ny viktskattingsformel, så kommer det att ske efter 2023.

LÄS MER OM VILKA SOM FICK MEDEL 2021

Fakta:

Namn: Michaela Granfors

Ålder: 49 år

Bor: Enskede Gård, Stockholm

Yrke: Överläkare på Centrum för fostermedicin och enheten Graviditet och Förlossning, på Karolinska Universitetssjukhuset. Jag är disputerat och ansluten till enheten för klinisk epidemiologi på Karolinska Institutet. Dessutom är jag registerhållare för Graviditetsregistret.

 

 

 

Recent Posts
0
%d bloggare gillar detta: