fbpx

Nya riktlinjer ska förhindra att nyfödda drabbas av plötslig spädbarnskollaps 

 In Forskning, Startsidan

Tid, barnets mognad och hud mot hud är faktorer som påverkar plötslig spädbarnskollaps. David Forsberg är en av forskarna som med stöd från Spädbarnsfondens forskningsfond kommer slutföra ett projekt som nästa år kommer med nya riktlinjer som ska förhindra att nyfödda drabbas.

Varje år drabbas några barn av plötslig spädbarnskollaps inom en vecka efter förlossningen. 

– Det är till synes friska, fullgångna barn, där graviditeten och förlossningen varit fullt normal, som plötsligt slutar andas, säger David Forsberg, ST-läkare i barn- och ungdomsmedicin och post doc vid Karolinska institutet.

David skrev sin doktorsavhandling om funktion och utveckling av andningscentrum i hjärnstammen och har i tio år ingått i en forskargrupp runt Eric Herlenius, professor i pediaktrik, som sedan 2006 studerar det ovanliga och okända fenomenet Sudden unexpected postnatal collapse. 

Störs risk för kollaps första dygnet

Efter 17 år, med mer än 200 000 barn i databasen och 150 fallbeskrivningar kommer projektet under det närmaste två åren att sammanfattas och utmynna i nya riktlinjer för spädbarnsvården utifrån de riskfaktorer som forskarna identifierat.

– Tidsfaktorn är en sådan. De flesta kollapser sker första dygnet efter födseln. En annan är mognad. Barn som ligger inom normalspannet men är födda något för tidigt och väger lite mindre är mer omogna än vad vi tidigare förstått. Den kunskapen kan hjälpa vården att bedöma vilka barn som inte ska gå hem tidigt. 

En tredje riskfaktor är då barnet vilar hud mot hud mot en förälder eller annan person. 

– Att ha barnet hud mot hud är viktigt, men vi talar mer och mer om “safe skin to skin”, säker hud mot hud. En trött förälder kan vara ouppmärksam eller somna och missa att barnet slutar andas.

Hårda krav på nya riktlinjer

För att få utfärda nya riktlinjer i vården krävs bra grunddata, stark vetenskaplig evidens och att utvecklingsarbetet sker i samarbete med de kliniker som utför vården. 

– Vi har samlat data från alla barn som fött i Stockholmsregionen sedan 2006 och har hela tiden samarbetat med klinikerna för att få veta vad som fungerar i praktiken. 

I höstas fick David Forsberg 250 000 kr från Spädbarnsfondens forskningsfond för slutfasen av projektet. 

– Att Spädbarnsfonden stödjer en nisch för att forska på spädbarn gör att den forskningen blir av. Man är inte spädbarn så länge och det är lätt att spädbarn försvinner i mängden. Många gånger efterfrågas ett bredare anslag som täcker fler åldrar. Men vi har alla varit spädbarn och därför är det viktigt att veta mer om den perioden. 

 

Namn: David Forsberg

Forskningsfält: Pediatrik, med fokus på vitala funktioner.

Anslag: 250 000 kr för slutfasen av projektet ”Sudden unexpected postnatal collapse and early detection of disease in newborn infants”.

 

Text: Magdalena Wernefeldt

 

Recent Posts
0